Riksspelmän
Att vara Riksspelman innebär att man kan framföra låtar på ett traditionsenligt sätt och att man besitter god spelteknik. Att vara Riksspelman medför också ett ansvar att meddela sina kunskaper till andra spelmän och framförallt till ungdomarna. Genom att de flesta ungdomar idag har tillgång till musikundervisning i skolan får de ett gott tekniskt kunnande. Det är emellertid viktigt att de får träffa äldre spelmän och lära sig den genuina spelmanstraditionen. Här har alla etablerade spelmän en stor uppgift att fylla.
Zornmärket i Silver
De allra första bohuslänningar som erhöll titeln Riksspelman och Zorns silvermedalj var Maria Sohlberg från Foss, Albert Fossum från Svarteborg och Niklas Larsson från Svarteborg. De erhöll silvermedaljen i anslutning till Riksspelmansstämman på Skansen 1910. (Utan uppspel! De uppmärksammades alla tre i samband med uppteckningen för Svenska Låtar.)
Under årens lopp har Bohuslän fått flera riksspelmän: Lars-Olof Stilgård, Lysekil – spelade upp 1970. Sedan var det Arthur Lundberg Hogdal, Olle Alexandersson Fiskebäckskil, Bill Hansson Uddevalla, Marie Stensby Tanums Hede, Henry Wetterström Orust, Göran Premberg Göteborg, Erik Österberg Hovås, Sven Augustsson Hisings Backa, Ingmarie Romell Hjärtum, Joar Skorpen Rödbo, Pernilla Stendahl, Munkedal och Agnes Casimir Lindholm, Vänersborg.
År 2019 fick Bohuslän ytterligare en riksspelman: Folke Corneliusson.
Guldmärke
Zornmärket i guld tilldelas ”synnerligen framstående traditionsbärare”. Man kan inte spela upp för detta märke, mottagaren föreslås av Zornmärkesjuryn och det formella beslutet om mottagare fattas av riksstyrelsen för Svenska Folkdansringen.
Martin Martinsson, Orust, tilldelades 1974 Svenska Ungdomsringens Plakett i Guld.
Artur Lundberg tilldelades Zornmärket i Guld 1977.
I samband med Zorn-märkesuppspelningarna i Vemdalen i juli 2002 tilldelades Marie Stensby Zornmärket i Guld. Marie Stensby bor i Hammerdal sedan 1980. Juryn gav henne guldmärket för hennes “briljanta och stilmedvetna spel av låtar från Bohuslän”.